Arbetsterapeutstudenter som MFS:are i Indien: The Red Fort i Old Delhi

Söndag och vi har båda kryat på oss lite, och färden gick mot gamla Delhi för att besöka The Red Fort. Vi har under vår tid i Noida (liten "förort" till Delhi där campus ligger) och södra Delhi trott vi stött på mycket människor, jobbiga försäljare, galna autoförare, slitna och sjuka tiggare, smutsiga gator... MEN då har vi trott fel.. gamla Delhi, är ungefär tio gånger värre. Från metron, var det gångavstånd till The Red Fort och mycket intryck att ta in. Tiggarna låg över allt och ingenstans, precis bredvid trafikerade vägar, av både människor och motorfordon. Missbildningar och otroligt infekterade sår, ligger så synliga som det är möjligt, det är ett under om man faktiskt skulle undgå att se misären. Försäljarna är mer påflugna och högljudda (jag trodde inte det va möjligt) allt är så mycket smutsigare och slitet och auto/rickshawförarna drar nästan in en i "fordonet" oavsett om du ska åka eller inte. Människorna är mer hänsynslösa på det trafikerade (av männikorna) gatorna/trottoarerna och en kille gick rakt in i Reb (med vilje ska tilläggas) bara för att hon va blond och bara för att sedan kunde killen skratta tillsammans med sin kompis om det! Vi slutar aldrig förvånas över hur vita vi känner oss. Inte ens i Kenya kände Jannice sig så vit som här! Galet!

Okej.. vi kom i alla fall fram till The Red Fort, hade en trevlig promenad runt alla byggnader samt kollade in i museum:et. Fick lite historia av Teja, som alltid är mest påläst och njöt av solen. På vägen tillbaka till metron, beslutade vi oss för lunch på McDonalds och vi fick både lite protein i oss! Vi stannade också till och fick köpt Indiskt godis/konfektyr. Vi bjöd nämligen tjejerna på svenskt godis igårkväll (lördag) under vår filmkväll med filmen The Hangover. Gott & Blandat, Ahlgrens bilar, orginal och salta, samt nappar serverades fram och tjejerna va stormförtjusta!

Vi ha haft en bra helg, trots sjukligheter och hosteltråkigheter! Teja och Rimple brukar få oss på ganska gott humör och ställer upp i vått och torrt. Märkligt hur människor vi känt för denna korta tid, ställer upp för oss på detta vis! Vi fasar redan för sista middagen i "matan" och avskedskramen innan flyget! För er som inte redan vet det.. Jannice är Sveriges (säkerligen Indiens också) största crybaby..

Nästa vecka bjuder på plugg, bio, födelsedagsfirande och nämnde jag plugg (!?) och dessutom måste någon (Reb, men det är Jannice som mest nojjar) börja provpacka inför 20kg gränsen till flyget!

Kram!